Flygplansbullret känns intensivare än någonsin och luften är torr. Frukostomeletten som serveras är liten, men någorlunda god. Genom det immiga fönstret ser jag morgonljuset. Vi närmar oss Kina…
Framme i Beijing. Går av planet och in i flygplatsbussen. Väntar. Ingenting händer på tio minuter. Ser mig omkring i den trånga bussen. Allas blickar vilar nu på de rakryggade och vackra kinesiska flygvärdinnorna, som en efter en tågar ut ur planet. När de alla har kommit ut åker vi…
Taxichaffören tar mig och min framtida rumskamrat Anna till ett poppigt hotell som ligger ca hundra meter från Den förbjudna staden. Vi installerar oss i ett rum med två hårda sängar. De delas av med en lampväg som börjar i golvet och fortsätter upp i vägg och tak. Läckert! Annas sida är orange (golv, vägg och tak) – min är grönblå. Vi sätter på kinesisk tv-såpa och noterar försäljningen av de ”flytande kondomerna” som placerats bredvid våra sängar.
Första seminariet i Beijing blir med SR:s korrespondent Hanna Sahlberg (vår handledares dotter). Hon berättar om sina erfarenheter från åren i Kina och vi diskuterar några av hennes reportage (se: http://www.sr.se/kina). På kvällen tar hon oss till en traditionell kinesisk restaurang och vi får se de levande fiskarna i en hink innan fisksoppan serveras. Vi äter även pekinganka m.m.
Efter middagen promenerar vi förbi en konstgjord sjö och genom en mörk, men lummig park. Vi ser traditionella spelmän, gymnastiserande kvinnor, gatukörer, hånglande par och en ensam man som står i buskarna och spelar trumpet. Vädret känns som en mild sommarkväll…
Dagen efter besöker vi Peking University (se: http://en.pku.edu.cn) och får en genomgång av Kinas historia och det religiösa nuläget. För mig som ska skriva om ”Internets inverkan på den kinesiska kyrkan”, var föreläsningen i universitetsparken mycket intressant.
På eftermiddagen besöker vi Den förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Ord kan inte beskriva och bilderna gör tyvärr inte upplevelsen rättvisa. Vill ni veta mer om platserna får ni ”googla”. Min guide har sagt att det inte är lämpligt att skriva för mycket om dem.
Under kvällen slappnar vi av i en te-cermoni med ljuvlig harpmusik (som jag köpt med mig hem). Det te vi valde heter Ali Mountain och ska först smakas av på tungan, sedan sörplas in mitt i munnen och till sist intagas längst bak i svalget. Underbart…
När vi senare promenerar genom den mystiskt disiga och rökelsedoftande Beijingnatten får jag tillfälle att prova på ormspett. Smakar som bläckfisk, men inte lika segt.
Efter två dagar i Beijing flyger vi ner till Kunming i provinsen Yunnan (södra Kina). Vad som händer under de första nätterna på spökhotellet, under gudtjänsten i Tresjälvkyrkan, i butiken för hudkräm och cigaretter – skriver jag mer om nästa gång…
/Mi Ya
Grubbelmia.se 