Arkiv för kategori ‘Samhällsgrubbel’

Jag har just landat i Sverige. Trots sköna veckor på två av medelhavets vackraste öar, känns det bra att vara hemma. Språket, människorna, naturen – allt känns bekant.

I toalettkön utanför bagageutlämningen på Arlanda, händer dock något som plötsligt stör min hemtama känsla. En kvinna med mörkbruna ögon börjar högljutt att prata med mig om hur dåligt det är att vi har så få toaletter.

– Ni här i Sverige, som tycker att ni är så duktiga på allt… ni har inte ens tillräckligt med toaletter, för besökarna som kommer ur planen.

Eftersom jag just har haft semester, är jag ganska lugn. Svarar vänligt att det finns fler toaletter en bit bort. Med en något lägre röst svarar kvinnan:

– Ni tror att ni är så bra och ser ner på alla andra, men i Turkiet har flygplatsen toaletter så att det räcker åt alla.

Jag gör ett försök att skämta lite om hur kön till herrtoaletten alltid är kortare. Föreslår kvinnan att vi kan skippa kön till damernas, och gå in på den lediga herrtoaletten i stället.

Den turkiska kvinnan skrattar till, över mitt i hennes ögon absurda förslag. Isen är dock bruten och hon ler.

Kvinnan lugnar sig och vi småpratar om hennes resa till släkten i Turkiet. Hon berättar om hur ogärna hon lämnade sina sjuka föräldrar, och om hennes barn som ville åka ”hem” till Sverige.

Dörren till damtoaletten öppnas och kvinnan går in. Kvar står jag och grubblar över hur svårt det måste vara med dubbla nationalitetstillhörigheter.

Vad är egentligen ”hemma”, och vad gör man när ens egna barn inte bekänner sig till samma hemland som man själv?

Kanske är det splittrande – eller berikande – eller både ock…

Själv har jag bott utomlands i perioder av mitt liv. Några år i USA och några år i Mexiko. Jag trivdes bra, men kan nog inte påstå att jag kände mig hemma. Kanske är detta inget problem… Frågan är om om hemkänslan ens är viktig.

Ibland undrar jag om hemkänslan blir viktigare ju äldre man blir. Men jag vill ju samtidigt behålla nyfikenheten och upptäckarglädjen.

Efter samtalet med den upprörda kvinnan, väcktes mitt intresse för Turkiet. Undrar om flygplatstoaletterna verkligen är bättre där, eller om det var hemkänslan hon saknade.

Skulle inte förvåna mig om mina nästa resa utomlands går till Turkiet. Ser framför mig en spännande resa i en ny kultur… en eller två veckor blir lagom.

Men efter det…

Ja, då vill jag hem igen.

/Grubbelmia

Bookmark and Share

Annonser

Förgylld skit

Publicerat: maj 28, 2009 i Samhällsgrubbel

Hörde på nyheterna i går att det skulle diskuteras huruvida en guldinklädd bajskorv kan räknas som konst.

Vad som är konst är ju i sig en intressant diskussion.

– Konst är det som gör oss till människor, menar Ernst Billgren.

Så kan man då förgylla vår avföring och kalla det för konst? Uppenbarligen kan man det. Frågan är kanske inte vad som är konst, utan vad som är god konst?

För mig har konst ett värde om den berör mig. Jag fick många associationer när jag hörde om den ”förgyllda skiten”. Är det inte så vi ofta gör, vi människor – med det som luktar illa och hör till slaggprodukterna i våra liv? Istället för att göra oss av med det, döljer vi ”skiten” inom oss genom att klä in den i en tilltalande yta, som vi gärna putsar på.

Kanske är det bättre att låta guld vara guld, och skit vara skit. Då kan vi putsa på det som har genuint värde – och slänga bort det andra…

/Grubbelmia

Fakta:
Konstnären Daniel Edwards påstår att han kommit åt den åtråvärda bajskorven, som dottern till Tom Cruise och Katie Holmes ska ha lagt den 18 augusti, 2006. Av den har han gjort en skulptur i guld. Se; http://regmedia.co.uk/2006/09/01/suri_cruise_poop.jpg .