Läste precis en bra text om hur din attityd till det som händer dig, avgör din livskvalitet. Fick mig att börja grubbla över allt från extrema varianter av positivt-tänkande-teorier, till religiöst rabblande av vissa bibelord med löfte om hälsa och rikedom. Kvar återstår: Vad du tänker påverkar hur du agerar.
Som med allt annat i livet gäller det att undvika dikeskörningar. Inom vissa områden är detta med tankens kraft mer accepterat, än inom andra. Idrottspsykologi och mental träning för bättre prestationer inom sporten värld, är allmänt accepterat. Framgångsteologer och kurser i positivt tänkande är mer ifrågasatta. Hur kommer detta sig egentligen?
Är det inte för att de senare exemplen mer handlar om mig själv, och där träder den svenska jantelagen in? Idrottsprestationer gör hela landets folk stolta, och får många att må bra – så det är en lite finare form. Eller?
Förstår att det är mer komplicerat, men ibland måste man förenkla för att få fram en poäng. Det är naturligvis så att många inte tror på en Gud, som man genom tankens kraft kan manipulera till att välsigna just mig med hälsa och rikedom. Samtidigt visar bibeln på att mer skulle ske, om vi hade större tro. Och den lär också att vi ska arbeta på att förnya våra tankar. Se exempelvis Paulus brev till romarna, kapitel tolv.
Vad är det då som får oss att ogilla leende människor som säger att de nu blivit allt igenom lyckliga och harmoniska genom en själv-hjälps-bok, de just läst? Är det för att vi blir avundsjuka, inte vill bli påminda om att vi själva inte tar tag i våra liv, eller för att vi inte tror på dem?
Ja, vem vet. Vem kan utforska själens dunkla vatten. Men intressant är det, tycker jag…
Kanske gäller det att som bibeln säger ”pröva allt och behålla det goda”? Att vare sig vara snabb med att döma ut en filosofi, eller helt okritiskt omfamna den i allt.
Och skratta nu inte åt mig när jag avslöjar att jag på kvällarna har börjat lyssna på en CD-skiva, med min nya digitala viktcoach. Han har en bakgrund som tränare för idrottsmän, men nu talar hans röst lugnt till mig om att visualisera mitt framtida smala liv.
Återkommer senare och berättar om det funkar. Om ja, kanske jag provar mental träning på fler områden i mitt liv.
Nu får det bära eller brista. Jag testar!
/Grubbelmia
Grubbelmia.se 
Tack Linnea för din kommentar!
För mig personligen har det varit mycket svårt att förändra hur jag tänker. Kan funka ett tag, men sedan trillar jag dit och misströstar igen. Verkar ju ibland nästan vara medfött – med vilken attityd man närmar sig livet. Eller?
Hej!
Har aktivt jobbat med ett program i 12år för att ändra mitt liv till det bättre. Mina erfarenheter är goda det första jag har lärt mig är att det är färskvara glömmer jag det så faller jag snart tillbaka i gamla fällor. Det andra jag har lärt mig är att ja behöver hjälp ensam är ej stark. Flera människor som arbetar mot samma mål har olika sätt att se på vägen dit vilket för mig innebär att om jag spetsar öronen och lyssnar minst lika mycket som jag pratar så får jag nya perspektiv på vägen. För mig har det blivit som att lyssna till en högre makt om man vill kan man kalla den Gud. Kanse har han gömt en liten pusselbit i oss alla och när vi blivit tillräckligt ödmjuka för att höra på varandra så kan vi börja bygga på pusslet.
Vidare har jag börjat förstå att min värsta fiende kan vara jag själv. När jag fastnar i mina tankar utan att ta in andra perspektiv blir jag självcentrerad och svartvit ser inte nyannserna i livet.
Samtidigt tror jag att det viktigtaste är att hitta sin egen väg igenom programet med hjälp av andras pusselbitar så att jag inte fastnar i ett kolektivt tänkande som kan bli extremt farligt (för då stänger jag ute andra människor utanför det vi arbetar med vilket ofta leder till en elitgrupp människor som tror sig ha svaret på allt) Sådana människor har ofta ställt till det mer än lärt oss något.
Vad ändrar en tanke? Jag tror att man får acceptera sina tankar men man behöver inte styras av dem. Tänker jag att jag ska gå till konsum och handla så kan jag ju gå imot den tanken och handla på Ica. Kanse ett lite löjligt exempel men enkelt . Prova på annat fastnar jag i egencentrerade tankar så ring en kompis, tänker jag sitta inne och tycker synd om mig själv så gå ut och hjälp andra som har det värre.
Jag börjar min dag med att tacka för att jag vaknar nykter att jag överhuvudtaget lever vilket inte är självklart. Glömmer jag det vilket jag naturligtvis gör ibland så blir min dag sämre. Viket får mig att komma ihåg det till nästa dag.
När jag själv läser detta kan jag tycka att det låter präktigt. Men det är inte meningen utan bara ett sätt att försöka förklara hur jag gör för att må bra samt att ha ork för andra människor. Viktigt för mig är att duga som jag är. Det vill säga jag är inte sämre men inte heller bättre än andra. Är bara en människa bland andra och ingen av oss är välfullkomlig. Tror jag att jag är det så behöver jag verklingen hjälp för då slutar jag att lyssna på andra stänger Gud ute ur mitt liv blir egoistisk. För min del innebär det en väg rakt ner i mitt eget helvete det vill säga jag börjar dricka igen. Som fullkomlig behöver jag ej andra ju.
Några grubblerier från en grubblare till fler. Kram på er//Björn
Ps. Är det en tillfällighet att Gud baklänges blir dug?
Björn, du har alltid något klokt att tillföra tycker jag. Gillar när du skriver: ”Vidare har jag börjat förstå att min värsta fiende kan vara jag själv. När jag fastnar i mina tankar utan att ta in andra perspektiv blir jag självcentrerad och svartvit ser inte nyannserna i livet.”
Detta är så sant. Hur många gånger har jag inte själv upplevt detta. Ibland tar det dock emot att inse att det är just självcentrerad man blir. Själv försöker jag ursäkta mig själv med att jag är självreflekterande – vilket ju låter mycket bättre. Ingen lurar Mia, bättre än hon själv…
Sedan skriver du: ”Vad ändrar en tanke? Jag tror att man får acceptera sina tankar men man behöver inte styras av dem.” Det är detta jag jobbar på, även om det ofta känns lättare att säga än att göra. Att förneka tankarna går ju sällan bra – har testat detta periodvis, med dålig framgång 😉 Återstår gör då att välja vilka av dem jag agerar på…
Till sist frågar du: ”Är det en tillfällighet att Gud baklänges blir dug?” Jag skrattade till när jag såg detta. Hur är det möjligt att jag varit religiös så många år, utan att någonsin ha tänkt på detta?
Romarebrevet 12 om sinnets förnyelse med korrigering till Guds tankar är nog mitt recept ty Guds tankar och vägar är så mycket högre än våra säger Jesaja 55 men de leder rätt.