Nästan dödad av en snöbomb

Publicerat: februari 16, 2011 i Vardagsgrubbel

Så går man där på Drottninggatan, grubblandes i lugn och ro. Plötsligt får jag hoppa åt sidan, när en stor snöklump attackerar mig från hustaket.

Hjärtat börjar slå hårt, och adrenalinet pumpar. Vad hade hänt om jag hunnit en meter längre fram? Hade jag dött av denna isiga snöbomb, eller ”bara” blivit invalidiserad? Eller hjärnskakad, eller…

Människor omkring mig, stannar upp och bara stirrar mot himlen. Ska det komma fler attacker? Är Gud på dåligt humör idag? Min tur att kila vidare – eller din? Tänk vad snabbt det kan gå.

Själv kom jag undan med blotta förskräckelsen.

Mina grubblerier tog dock ny fart. Jag hade gått och funderat på ett problem som bara växte sig större och större, i mitt huvud. Men nu, efter snöbombsattacken, framstår mitt tidigare problem, som en bagatell. I skuggan av döden, blir många av våra vardagsbekymmer oviktiga. Bara ett återstår som är viktigt – vilka älskar jag, och vem älskar mig?

Relationer är meningen med livet!
/Grubbelmia

Annonser
kommentarer
  1. Linnea skriver:

    ”Bara ett återstår som är viktigt – vilka älskar jag, och vem älskar mig?”

    Så viktig slutsats av dagens äventyr.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s