När jag var yngre läste jag gärna djupa och tunga texter. Nu för tiden orkar jag nästan bara med deckare. Jag gillar döden… kanske för att den ger rätt perspektiv på livet. Hur som helst har jag just läst ut Falettis ”Jag är Gud”, och där blir det ganska tydligt att även deckare kan vara filosofiska.
Eller vad sägs om följande citat, som jag bara inte kunnat låta bli att grubbla över:
”Den här absurda historien har lärt mig att ord som inte sägs ordentligt, kan vara farligare och göra mera skada än ord som skriks ut. Den har lärt mig att enda sättet att slippa utsättas för risker, kan vara att ta risker. Och att enda sättet att vara skuldfri, är att inte dra på sig skulder. Eller betala dem.”
Det som fastnat i mina tankar just nu, är den första meningen. Om ord.
Att ord som skriks ut, eller på något annat sätt sårar och förstör, kan ställa till mycket skada – det vet vi. Men hur är det med alla ord som inte sägs? Som aldrig uttalas. Som gör att konflikter inte reds ut, utan kapslas in. Som bidrar till att göra människor osäkra och olyckliga.
Orden på bokens blad liksom lyser upp, och jag får för mig att fundera över både mina egna relationer, och andras. Kanske är det någon jag borde prata ut med idag…
Har du själv en person som du kommer att tänka på just nu?
/Grubbelmia
Grubbelmia.se 
Det var pricksäkert bloggpost. Ord har en märklig makt som lätt underskattas och lätt används slarvigt. Få saker kan göra så ont som hårda ord och omvänt.
Men ord har också en stark positiv kraft som förlöser. Väl valda ord kan lösa upp de hårdaste knutar. Ett uppriktigt förlåt kan göra en enorm skillnad och sätta människor fria. En uppmuntrande kommentar kan innebära som gör att man orkar.
Så kom också ihåg att sprida värme med dina ord, det betyder så mycket.
mvh
/mr Alias