Försöker att se det bästa hos de flesta, men ibland går det bara inte. Blir nästan rädd för mig själv, när jag vaknar upp efter en dröm där jag misshandlar en person som jag känner i verkligheten. Varifrån kommer all denna ilska?
När jag går till sängs har jag sagt alla de rätta sakerna, och försökt att tänka de rätta tankarna. Vet inte om det är min religiösa bakgrund som ställer till det för mig här. ”Vad skulle Jesus ha gjort”, är ett av många hurtiga slagord jag hört. Min första tanke går då ofta till den snälle Jesus. Han som bär lammen i sin famn och klappar små barn på huvudet…
För att försvara mina inre vulkanutbrott, har jag nu börjat att fokusera på rebellen Jesus. Han som gick emot hela etablissemanget och de rådande religiösa ledarna. Han som blev arg och sa till dem ”Ni huggormars avföda, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vredesdomen?” Han som välte omkull marknadsstånd och drev ut köpmän från templet. Han som förvandlade vatten till vin, trots att bröllopsgästerna redan hade druckit mer än tillräckligt (den beräknade ransonen hade tagit slut). Han som föddes in i en fattig hantverkarfamilj, men kom att påverka en hel värld. Långt ifrån den ”jultomtesjesus” vi så ofta får presenterad för oss i våra kyrkor. Med mycket myspys och vackra ord – och få relevanta utmaningar.
Personen jag blev så arg på, är en kristen ledare i ett av Sveriges största samfund. Någon som jag lärt känna och blivit besviken på. En person vars ord och handlingar talar helt olika språk.
Självklart går det inte att försvara att jag i min dröm misshandlade denne religiösa ledare. Men kanske har jag ändå rätt att bli arg? Kanske är det rentav en sund reaktion? Kanske behöver jag lära känna mer av rebellen Jesus?
Eller kanske inte, tänker du?
Hur som helst poppar två helt olika typer av låtar upp i mitt huvud. Den ena är Jackson Brownes ”Rebel Jesus”, och den andra Queens ”I Want To Break Free”.
Håll till godo…
//Grubbelmia
Ps) Oroa dig inte, jag har en boxarsäck här hemma som jag slår på – så ingen kommer att bli misshandlad 😉
Grubbelmia.se 
Tack för dina kloka ord, Lennart!
Hej! Vad kul att du drömmer så häftigt. Då kan du ju börja med att göra upp med din egen relation till kyrkoledaren. Sen begrunda att ilskan är lika sant mänsklig som kärleken. Låt kärleken omfamna ilskan så ska du se att du kanske får anledning att stöta omkull några bord i kyrkan! Kanske ledaren ska höra din röst. Tala då tydlig, rakt på. Det kanske inte så farligt. Eller det hela är avklarat genom drömmen. Vilka härliga låtar! Jag hittade dom på Spotify, som barnbarnet Filip hjälpt mej in på. Lev väl Mia!