Orden från förra helgen, ringer fortfarande i mina öron. De känns fel och falska. Hur har jag klarat av att få någon enda människa att tro, att jag är LYCKAD?
Hade jag bättre minne, skulle jag skriva memoarer . Berätta om övergreppen som barn, föräldraansvaret som tonåring – och det helvete jag tvingades gå igenom som ung vuxen.
Men jag har inget bra minne. Det finns en diagnos för personer, med förflutna fyllda av trauman. De som sedan inte kan återberätta den smärta de upplevt.
Jag minns inte namnet på diagnosen…
/Grubbelmia
det skulle visst vara – som skrivet nedan
Om vi aldrig tillåts tala om det förflutna så blir nuet meningslöst då det kommer totalt sakna relevans på vår framtid. Som skrivet ovan så tror jag att det är viktigt att fokusera på det man har och inte det som varit, men hur ska man klara av att kunna ta emot det som kommer ifall du fortfarande håller i det som var? Händerna blir fulla!
Det finns några ord i bibeln som hjälpte mig att gå vidare i livet efter de svåra upplevelserna nämligen:
att ”för den som älskar Gud samverkar allt till det bästa för den som är kallad efter Guds rådslut” Romarebrevet 8:28 samt ”du ser det som tynger och plågar, du märker det och ger med din hand. Den värnlöse lämnar sin sak åt dig, du är den faderlöses hjälpare.” Psaltaren 10:14
”Han som gjorde en väg genom havet, en stig genom mäktiga vatten, han som lät hästar och vagnar och starka kämpar rycka ut: där ligger de och reser sig icke mer, utsläckta, som en slocknad veke.
Men glöm det som förut var, tänk icke på det förgågna.
Nu gör jag något nytt.
det spirar redan, märker ni det inte?
Ja, jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken.
Vilda djur, schakal och struts, skall prisa mig, för att jag frambringar vatten i öknen, floder i ödemarken,
så att mitt folk, det utvalda får dricka,
det folk som jag har skapat åt mig.
De skall sjunga mitt lov.” Jesaja 43:16-21
”Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand,men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.” Filipperbrevet 3:13,14
Sedan jag fått befrielse och avsagt mig förkastelse i själen blev dessa ovan citerade orden min klippa att stå på.
”Länge väntade jag på Herren, och han böjde sig ner till mig och hörde mitt rop.
Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur slam och dy.
Han ställde mig på fast mark. mina steg gjorde han trygga.
Han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud.
Många skall se det och bäva och sätta sin lit till Herren.” Psaltaren 40:2-4
I övrigt fann jag Elisabets kommentar väldigt insiktsfull och bra.
Det måste inte återberättas eftersom det tillhör det förgångna! Du är IDAG en lyckad, välsignad kvinna, Mia som är till välsignelse för andra! Jag vet vad det innebär att ha ett förflutet men vi måste se på det som Gud gett i välsignelse – idag! Inget är så svårt som att ta emot och tro på kärleken men vi måste ändå jobba på det – vad har vi att förlora? Ser fram emot att ni kommer i höst – längtar efter er ❤